Blogg 1

Har du hört talas om vargtimmen?

Begreppet ”vargtimmen” syftar på timmen mellan natt och gryning, ofta runt klockan 3–5 på morgonen. Det är en tidpunkt som förknippas med djup sömn, intensiva mardrömmar och en känsla av ångest.

Ordet ”vargtimmen” myntades av Ingmar Bergman i samband med hans film Vargtimmen från 1968. I filmens förtext beskrivs det som ”timmen då de flesta människor dör, då mardrömmarna är verkligast och då spöken och demoner är mäktigast”.

Under en fika med en vän häromdagen så började vi prata om detta fenomen. Om hur problem växer på nätterna.

Men också lika intressant är om hur något vi kan noja över 04.00 förändrar karaktär så snart dagen börjar gry. Vid frukosten är det inte längre lika alarmerande. Och när (arbets)dagen väl är i gång är problemet nästan spårlöst borta.

Åtminstone tyngden av det (apropå bilden med tunga föremål i universum).

Men vad är det egentligen som händer med oss under vargtimmen, och finns det något vi kan lära oss som hjälper oss?

Vad säger vetenskapen?

Vetenskapen säger att detta sker för att kroppen är då i sitt mest nedreglerade tillstånd, med låg kroppstemperatur, lågt blodtryck och hög melatoninnivå, vilket kan bidra till obehagskänslor om man vaknar vid denna tidpunkt.

Om man vaknar under vargtimmen är det ofta från den så kallade drömsömnen (REM-sömnen), som är lättare än djupsömnen. Detta kan göra att man vaknar med intensiva mardrömmar eller negativa tankar, vilket förklarar varför många upplever ångest eller stress vid denna tidpunkt.

Som åtgärd så föreslår man olika avslappningsmetoder, reglering av temperatur, undvika skärmar, tyngdtäcken m.fl.

Detta är förslag på yttre åtgärder.

Men visste du att den mest föreliggande orsaken till sömnbesvär är underliggande stress?

Stressen kan ha olika ursprung, såsom:

• Arbetsrelaterad stress
• Negativa tankar
• Höga krav vi ställer på oss själva
• Oro över olika livssituationer

Listan är långt ifrån komplett och kan vid första anblick verka som att det är olika saker vi talar om, men det finns något som är gemensamt för dem.

Och det är att underliggande stress sker på insidan. Så vad finns det för åtgärder att göra på insidan?

Det är här State-of-Mind-modellen kommer in.

Vad säger State-of-Mind-modellen?

Den säger att vi har vi ett psykologiskt system. Och detta system fungerar alltid på samma sätt, oavsett vi är vakna eller sover.

Modellen säger att systemet skapar en inre upplevelse som trots att den inte är verklig, vi ligger ju i sängen, så blir upplevelsen i allra högsta grad mycket verklig för oss. Drömmar är ett bra exempel. Trots att en dröm inte är verklig i ordets riktiga bemärkelse så är upplevelsen av drömmen i allra högsta grad verklig, för oss.

Vad många inte känner till är att detta system fungerar på samma sätt oavsett vi är vakna eller inte. Modellen säger alltså att vårt psykologiska system skapar verklighetstrogna ”drömmar”, dygnet runt.

State-of-Mind-modellen föreslår att vårt psykologiska system skapar i realtid vår individuella verklighet. Detta sker dygnet runt – oavsett vi sover eller är vakna och oavsett vi är medvetna om det eller ej.

Det betyder att vi människor lever i en upplevelse som skapas inom oss och denna energi flödar genom alla våra sinnen och ger oss en sensorisk upplevelse – vi ser, hör och känner det vi upplever.

Det vi upplever med andra ord energi som kommer inifrån.

Om du funderar lite på saken kommer sannolikt du att börja hitta mer och mer bevis på hur ditt psykologiska system arbetar.

För visst kan du sitta mitt uppe i en löneförhandling som du ska ha, med alla känslor som en sådan situation medför, fast du är i duschen hemma medan din chef befinner sig på en helt annan plats? Och visst kan du ligga i en solstol utomlands och ändå vara på kontoret och pyssla med ToDo-listan?