Det är en vanligt uppfattning att vägen till harmoni med oss själva och vår omgivning kommer när vårt sinne tystnar. På sätt och vis så pekar detta oss i rätt riktning så det därför helt i sin ordning att vi förhåller oss öppna och söker hitta sätt som hjälper vårt sinne att tystna.
Saken är den att jag tror att vi kan missa en liten men högst väsentlig detalj. Och det är att det ligger en viktig distinktion mellan ett tyst sinne och att inte ha några tankar alls.
För mig så innebär ett tyst sinne att jag avstår att engagera mig i de tankar som far igenom mitt medvetande.
Och jag tror att de som letar efter ett sätt att stoppa tankar från att träda in i deras medvetande kommer att söka tills de inte längre har något kvar att söka med.
Att vara levande innebär per definition att vi ständigt i varje ögonblick är i kontakt med en obegränsad potential av nya tankar. Så länge vi lever så kommer tankar att dyka upp i vårt medvetande.
Och en fridfull tillvaro blir tillgänglig för oss i takt med att vi utvecklar en hälsosam relation to denna ström av tankar.