När jag började studera 3P så kommer jag ihåg att jag blev både förvirrad och nyfiken. Jag menar, här satt det människor som inte sade ett enda dugg om vad man skulle göra. Inte ett enda ord om något jag behöver träna på, inget ”tänk så här” eller ”har du tänkt på att” heller inget gör si eller så.

 

De talade bara om hur den mänskliga upplevelsen fungerade. Om hur vi från födseln använder tre principer och hur dessa principer bygger upp hela min verklighet.

De sa också att genom att förstå dessa principer så skulle min verklighet förändras. Men de sa också att det inte räckte med att förstå dem med intellektet för att intellektet endast kan resonera kring färdiga tankeformer som teorier, idéer och koncept, inte det som möjliggör dem.

Jag minns att jag blev förvirrad. Hur ska jag förstå något utan att använda mitt intellekt? Hur skulle de gå till? Finns det andra sätt att förstå och hur kommer jag åt dem?

 

Nyfikenheten och intresset var väckt och frågorna var många men vad jag inte kunde se då var att jag FORTFARANDE kvar i mitt intellekt.

Fast istället för att att vistas i känslan av ”mitt gamla vanliga med oro och osäkerhet i en salig röra” till ”en massa jäkla tankar om var tankar kommer ifrån och hur jag ändrar dem etc”. Det var förvisso skillnad mot att gå runt med oro och osäkerhet men jag upptäckte att det fanns föga ro att finna i att tänka på allt man tänker på.

 

Innehållet var alltså förändrat men vad som inte hade förändrats var aktiviteten, busy-mindedness. Aktiviteten minskar inte av att tänka mer eller försöka hantera sitt tänkande, snarare tvärtom. Det blir som att försöka få flingorna i en snöglob att stillas genom att skaka den.

 

En annan riktning…

Syd talade ofta om ”you need to find a quiet mind.”
A state of no-thought.
Han menade inte att vi kan vara ”utan tankar”.
Han försökte få oss att förstå att vi kan höja vårt medvetande, höja vår förståelse om vad tankar är.

 

Han gav oss en riktning.
En riktning förbi analysen, förbi alla tankar kring orsak-verkan, förbi alla tankehanterings-tekniker.

 

Han förklarade också att det finns en vertikal dimension i vår upplevelse, någon han benämnde som consciousness (medvetande).

 

Han menade att alla svar vi söker redan finns i vårt eget medvetande och att vi kan SE våra egna tankar från obegränsade antal perspektiv. Han kallade detta för levels of consciosness, olika nivåer av medvetande.

 

Han menade att på lägre nivåer så upplevs våra tankar mer sanna. När det blir så minskar våra möjligheter att värja oss och desto mer begränsade blir våra reaktioner till dem.

 

Och på andra högre nivåer har vi mer utrymme. Vi finner fler möjligheter att både agera och känna. Något som var väldigt viktigt betonade han var att dessa nivåer redan finns inom oss och att att hopp mellan nivåer inte är beroende av tid.

 

Och genom att höja sig så förlorar ens gamla tänkande sin kraft och man får tillgång till en högre ordning av kunskap och intelligens som han kallade visdom.

 

Det här var inget han hittade på, han talade ur egen erfarenhet.
För han hittade detta i sig själv, i sitt eget medvetande. Kunskapen fanns hela tiden där.
Det var därför han kunde berätta detta för andra på ett så tydligt och klart sätt.

Vi kan inte välja vilka tankar vi får, vi kan heller inte välja vilka vi ska tro på eller inte.
Vi kan däremot höja oss över våra idéer om tankehantering, och se en helt ny verklighet.


Om författarenPatrik har varit en student av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.