Har du lagt märke till hur allt hela tiden är i rörelse? Hur våra dagar är fyllda med tankar om vad som hänt och vad som komma skall. Hur vi fyller våra liv med distraktioner som effektivt tar oss bort från vad som är.

Bort från nuet men också bort från oss själva. För det är väl bara i nuet vi kan både vara och känna oss själva? Visst är det märkligt hur vi hämtar vår känsla av oss själva, vår självkänsla, från allt annat än oss själva? Vi jobbar hela tiden bakåt eller framåt. Men vad som hände och vad du gjorde igår existerar inte (längre). Vad du tänker kommer att ske imorgon, nästa vecka eller under sommaren existerar inte heller.

I ett liv med distraktioner så kan vi ibland behöva distraheras från våra distraktioner.

Så vad skulle du göra om det inte fanns ett ”nästa steg”?

Jag tror att vi sysselsätter vardagen för att komma undan tomheten. Att vi är rädda för att våra tankars eviga hamsterhjul ska sluta snurra så vi fyller varje “ledigt” tillfälle uppkopplade till en skärm, bok eller någon annan aktivitet som ska räddar oss från tystnaden och stillheten som lurar under ytan.

Men varför undviker vi stillheten egentligen?

Vad är vi egentligen rädda för?

Har du någonsin funderat på vad som är grunden till aktivitet och rörelse, såväl yttre som inre? All rörelse stiger ur något, inte sant? Så vad händer när rörelse stillas?

Vad sker när vi tillåter oss att vara i tomhet? Tomhet är inget annat än det som är kvar när allt upphör.

Så hur känns tomhet? Döden, eller livet?

En sak är säkert. Så länge vi försöker fylla tomrummet med ägodelar, ära, uppskattning, fina titlar, uppmärksamhet, kärlek, sällskap, mat, godis, andlighet eller i stort sett allt vi kan tänka oss så kommer vi missa vad som egentligen är på gång.

En av Taoismens grundare Lao Tzu, beskrev det på sitt speciella sätt:

Forma lera till ett kärl det är tomrummet som gör det användbart. Skär till dörrar och fönster på huset det är hålen som gör det användbart. Därför kommer värdet av vad som är där men nyttan av vad som inte är där.

Priset vi betalar när vi rymmer från tomheten är att vi begränsar oss till att leva på andras villkor. Vi låter våra föräldrar, våra vänner, människor vi fruktar, människor vi ser upp till definiera oss. Vad vi omedvetet gör är att vi skänker bort kraften i vårt välbefinnande till saker vi gör och vad andra tycker och tänker om oss.

Och så länge vi inte har kontakt med oss själva så kommer det att förbli så.

 


 

Tack för att du läste denna artikel. Samtliga artiklar jag skriver är inspirerade av mitt eget liv och observationer. Lämna gärna en kommentar eller dela den med andra.

Hur får du balans i ditt liv om du inte vet vart du står? Jag arbetar med träning och utveckling av mänskligt medvetande. Hör gärna av dig när du är redo att ta kontroll över din livssituation och ditt välbefinnande.

Om författaren: Patrik Rowinski är specialist inom State Of Mind (sinnestillstånd) och förändring av mindset. Han har grundat StateOfMind Institute, 3P Center Stockholm och sin personliga sida Mindset Factory från vilka han hjälper organisationer, ledare, grupper och individer att nå genombrott inom prestation, resultat och välbefinnande.