I mitt arbete med att hjälpa andra så hade jag länge min utgångspunkt i två sanningar. Först och främst var jag mer eller mindre säker på att alla människor innerst inne är hela och har alla resurser inom sig för att ta sig ur sina problem och bort från det som bekymrar dem. Det andra jag starkt trodde på var att mitt jobb gick ut på att jag, experten, kunde räkna ut och skapa en ’rätt’ väg åt dem som skulle hjälpa dem ur sina bekymmer. Oj, vad fel jag hade.
Inte på den första delen. Idag är det för mig bortom alla tvivel att alla människor är hela, dvs inte ’trasiga’ och behöver fixas. Det var i den andra delen jag hade min största ”utvecklingspotential”, i min bild av att vara experten – arkitekten till alla lösningar.
I mitt yrke så fick jag lära mig att relationen till den du arbetar med är grunden till förändring. Utan en bra relation till din klient så kommer du inte att kunna bidra med något värdefullt alls anser jag. Så med hjärtat försökte jag få en bra kontakt med den som ville ha hjälp och när vår relation stod på något som jag uppfattade som bra grund så kopplade jag in mitt ”skarpa intellekt” som med hjälp av olika teorier, min breda livserfarenhet, strategier och tekniker skulle hitta ’rätt’ väg för att hjälpa den som jag hade mitt emot mig.
Utan att vara alldeles för hård mot mig själv så kan jag nog säga att det gick relativt bra men när jag tänker tillbaka på den första tiden så minns jag att jag verkligen fick slita med att åstadkomma något av värde. Att på en intellektuell nivå förstå och försöka lista ut vad som kan hjälpa en annan människa ur tankemönster som håller dem i ett järngrepp var verkligen svårt vill jag minnas. Jag märkte att folk höll hårt fast i de tankar de led av. Och inte bara höll de fast vid dem, de försvarade dem ofta med både näbbar och klor. Det kändes ofta som att försöka hjälpa en rasande tiger som fått en tagg i tassen.
Riktig förändring, den som varar, sker på djupet inom oss. Jag undrar ibland än idag hur det kom sig att jag oftast stannade kvar på ytan, i mitt intellekt. Kanske för att jag inbillat mig att förändring är något man ”listar ut”.
Trots att jag genom mitt intellekt trodde jag mer eller mindre var fullärd så fanns det tydligen litet mer att upptäcka. Och jag insåg att tills vi tillfullo förstår, kommer vi alltid att leva i ovisshet om omfattningen av vår egen ignorans.
Ibland så går vägen till friheten genom att vi utforskar vidden av vår okunnighet.
Lita på din egen visdom
Mitt sätt att arbeta med andra tog en drastisk ändring när jag för några år sedan fick en insikt som fullständigt sopade undan benen under mig. Efter min insikt så började jag se saker med en sådan klarhet att jag visste att jag aldrig mer i mitt liv någonsin skulle behöva bekymra mig om något. Och jag visste också att det jag nu förstod och såg verkligen på riktigt kunde hjälpa andra människor ur sina bekymmer och problem.
När jag tänkte på hur detta skulle påverka mitt arbete med andra så såg jag också en annan sak mycket tydligare än innan. Nämligen, varför hade jag låtit mitt intellekt ta över spakarna från mitt hjärta, från min intuition och magkänsla? Jag såg också att detta inte bara gällde i mitt arbete med andra, när det kom till mitt eget liv så såg jag att jag gjorde samma sak.
Jag bestämde mig på direkten. Från och med nu, vad jag än gör kommer jag grunda allt mitt arbete från det jag lärt mig av min insikt. Eftersom den förändrade hela min tillvaro från grunden och jag nu kunde njuta av livet på ett sätt jag aldrig tidigare upplevt såg jag ingen vits med att gå tillbaka till det ’gamla sättet’. Hur mitt arbete framöver skulle bli när jag inte längre skulle luta mig emot min utbildning, min tidigare erfarenhet, min verktygslåda med strategier och så vidare, hade jag ingen aning om. Men av någon anledning kändes det riktigt skönt att släppa taget om allt det gamla. Inte för att det på något sätt var dåligt eller fel utan mer för att jag verkligen kände att jag inte längre behövde.
Där jag tidigare förlitat mig på mitt intellekt så började jag nu istället arbeta från intuition eller något som kanske bättre beskrivs som visdom. Egentligen var det ingen skillnad på hur jag arbetade med klienter men från att tidigare försöka lista ut ’rätt’ väg för min klient så kunde jag nu se bortom rätt och fel och istället följa min intuition. Jag minns att det kändes konstigt till en början men allteftersom jag lät mig styras av visdom så märkte jag hur pass mycket bättre resultat mina klienter nådde. Jag märkte också att detta sätt att hjälpa andra på kom också med en stor bonus för de jag arbetade med. De inte bara fick hjälp med det som de ville ha hjälp med, utfallet av vårt arbete lyfte ofta kvaliteten i deras liv på alla områden.
Jag kunde exempelvis arbeta med någon som upplevde panikattacker och när vi var klara så var inte bara panikattackerna borta utan personen kunde exempelvis nu rapportera om stora förbättringar i relationer till sina kollegor, sin sambo och sina barn.
Det verkar som visdom väcker visdom. Och när de jag arbetar med får kontakt med sin inre visdom så verkar deras liv att reda ut sig på egen hand. Trots att kanske inget har ändrats på ’utsidan’ i deras liv så är saker är inte längre lika betungande, de tar saker med mer ro och det som skavde och bekymrade dem tidigare verkar inte längre vara så viktiga att reda ut.
En människa i taget. Det är allt som krävs för att världen ska bli bättre.
Om författaren: Patrik har varit en student och utövare av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.
Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) går att beställa från hans hemsida.