Tänker du för mycket?

Tänker du för mycket?

När jag började studera 3P så kommer jag ihåg att jag blev både förvirrad och nyfiken. Jag menar, här satt det människor som inte sade ett enda dugg om vad man skulle göra. Inte ett enda ord om något jag behöver träna på, inget ”tänk så här” eller ”har du tänkt på att” heller inget gör si eller så.

 

De talade bara om hur den mänskliga upplevelsen fungerade. Om hur vi från födseln använder tre principer och hur dessa principer bygger upp hela min verklighet.

De sa också att genom att förstå dessa principer så skulle min verklighet förändras. Men de sa också att det inte räckte med att förstå dem med intellektet för att intellektet endast kan resonera kring färdiga tankeformer som teorier, idéer och koncept, inte det som möjliggör dem.

Jag minns att jag blev förvirrad. Hur ska jag förstå något utan att använda mitt intellekt? Hur skulle de gå till? Finns det andra sätt att förstå och hur kommer jag åt dem?

 

Nyfikenheten och intresset var väckt och frågorna var många men vad jag inte kunde se då var att jag FORTFARANDE kvar i mitt intellekt.

Fast istället för att att vistas i känslan av ”mitt gamla vanliga med oro och osäkerhet i en salig röra” till ”en massa jäkla tankar om var tankar kommer ifrån och hur jag ändrar dem etc”. Det var förvisso skillnad mot att gå runt med oro och osäkerhet men jag upptäckte att det fanns föga ro att finna i att tänka på allt man tänker på.

 

Innehållet var alltså förändrat men vad som inte hade förändrats var aktiviteten, busy-mindedness. Aktiviteten minskar inte av att tänka mer eller försöka hantera sitt tänkande, snarare tvärtom. Det blir som att försöka få flingorna i en snöglob att stillas genom att skaka den.

 

En annan riktning…

Syd talade ofta om ”you need to find a quiet mind.”
A state of no-thought.
Han menade inte att vi kan vara ”utan tankar”.
Han försökte få oss att förstå att vi kan höja vårt medvetande, höja vår förståelse om vad tankar är.

 

Han gav oss en riktning.
En riktning förbi analysen, förbi alla tankar kring orsak-verkan, förbi alla tankehanterings-tekniker.

 

Han förklarade också att det finns en vertikal dimension i vår upplevelse, någon han benämnde som consciousness (medvetande).

 

Han menade att alla svar vi söker redan finns i vårt eget medvetande och att vi kan SE våra egna tankar från obegränsade antal perspektiv. Han kallade detta för levels of consciosness, olika nivåer av medvetande.

 

Han menade att på lägre nivåer så upplevs våra tankar mer sanna. När det blir så minskar våra möjligheter att värja oss och desto mer begränsade blir våra reaktioner till dem.

 

Och på andra högre nivåer har vi mer utrymme. Vi finner fler möjligheter att både agera och känna. Något som var väldigt viktigt betonade han var att dessa nivåer redan finns inom oss och att att hopp mellan nivåer inte är beroende av tid.

 

Och genom att höja sig så förlorar ens gamla tänkande sin kraft och man får tillgång till en högre ordning av kunskap och intelligens som han kallade visdom.

 

Det här var inget han hittade på, han talade ur egen erfarenhet.
För han hittade detta i sig själv, i sitt eget medvetande. Kunskapen fanns hela tiden där.
Det var därför han kunde berätta detta för andra på ett så tydligt och klart sätt.

Vi kan inte välja vilka tankar vi får, vi kan heller inte välja vilka vi ska tro på eller inte.
Vi kan däremot höja oss över våra idéer om tankehantering, och se en helt ny verklighet.


Om författarenPatrik har varit en student och utövare av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) går att beställa från hans hemsida.

 

F o r  Y o u r  E y e s  O n l y

F o r Y o u r E y e s O n l y

F o r ・ Y o u r ・ E y e s ・ O n l y

Jag trodde länge,
att skapa var något kopplat till vad jag gjorde med mina händer.

Som att laga en måltid, rita något fint eller skriva ett inlägg på FB.

Att uppleva var däremot något som bara skedde. Inget som jag hade något med att göra. Tills jag en upptäckte något märkligt.Jag kunde se att jag på något sätt skapade allt jag upplevde.

Det både förbryllade mig och fyllde mig med förundran. Jag mindes min första tanke ”skapar jag ALLT det här???”
Det kom genom en slags intuitiv kunskap, snarare än genom logiskt tänkande och analys. Jag hade heller aldrig hört någon säga något liknande förut.

Jag märkte också att jag har en gåva. Något jag är säker på att jag fick när jag föddes, men som jag inte blev varse om förrän långt mycket senare i livet.

Jag vet att du också har den gåvan.

Detta något som tillsammans med dina sinnen färglägger tillvaron. Utan detta något hade det inte funnits någon tillvaro att prata om…inte ens möjligheten att prata. I detta något föds ALLT till liv. Ögonblick för ögonblick.

…något bara du kan se, känna och uppleva.

F o r  Y o u r  E y e s  O n l y

Ingen skapare är därför den andre lik.
Ingen upplevelse heller.

Det är en mäktig gåva.

Som kan skapa både högt och lågt, positivt och negativt. Himmel och helvete. Något jag är säker på att du noterat mer än en gång i ditt liv.

Men vad händer med en kraft man inte inser?

När vi saknar förståelse beskyller vi andra för det vi själva skapat. Lite som att bli arg på en lyktstolpe man precis gått in i. Det är också då det läggs mycket möda och energi på gångna händelser som inte går att ändra, eller framtida händelser man inte kan veta någonting om. Det läggs enorm mycket kraft på saker man inte kan påverka och man missar därför hela grejen.

Hela grejen finns ju HÄR, i detta ögonblick.
För att lägga märke till det krävs varken tid eller möda.

Det sker ju hela tiden, kanske är det just därför det är så lätt att missa?
Men du, glöm inte att det är Du som skapar. Det här.

Så var varsam med din gåva…


Om författarenPatrik har varit en student och utövare av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) går att beställa från hans hemsida.

 

Non-Duality

Non-Duality

Året var 2013. Jag hade precis stött på något som gick under namnet Three Principles, förkortas till 3P. Detta slängde upp dörren på vid gavel och mitt intresse för filosofi, olika livsåskådningar och religioner började på riktigt att ta fart.

Det var först då jag började inse att alla vägar, kartor eller kompasser som dessa utgjorde, i essens är samma sak. Men vad jag fann fascinerande var att även om de olika synsätten och deras respektive ”vägar” kunde skilja sig markant så var det en sak de hade gemensamt, nämligen RIKTNINGEN.

Något som jag fann extra spännande var non-duality och olika variationer på det temat.

Jag tillbringade många timmar med att lyssna på de som verkade förstått grejen och kunde uttrycka sig därefter. Mooji, Adyashanti, Rupert Spira…men också Eckhart Tolle, Byron Katie m fl som rör sig i samma ’genre’.

Icke-dualitet (non-duality) som det ser ut idag är ett västerländsk dekokt från  hinduistiska advaita vedanta och grundidén är att vi alla är ETT (oneness) men att vi någonstans missar att det ligger till på det sättet. Man menar att, trots att allt är ett så upplever vi en separation – dualitet.

Grundidén är på intet sätt ny och man kan finna temat i många religioner och traditioner som i buddhismen, Islam, Kristendom och även i 3P.

Frågan är att om känslan av oneness betyder att vi är ett?

Epistemologi (kunskapsteori) utforskar; vad är känt, och hur kan det vara känt. Jag har funnit denna ’attityd’ som hjälpsam när det gäller att närma sig sådana här frågeställningar och ämnen och det är här jag tar ett avstamp.

Så: exakt vad är känt, och hur kan det vara känt…

KÄNSLAN AV ’ONENESS’?
Personligen har jag många gånger hamnat i sinnesstämningar där ’jaget’ smälter bort och jag upplever en sorts ENHETLIGHET (ett med allt). Det har hänt när jag mediterat, i skogen både till fots, på cykelsadeln eller på en stubbe men på senare år så händer detta mer och mer spontant i vardagen utan koppling till någon jag gör eller att saker ska vara på ett visst sätt.

Jag var länge ganska säker på att jag kunde lite på den känslan men en dag såg att jag adopterat och sedan dess härbergerar ännu ett koncept, ännu en teori.

Jag insåg också att ÄVEN om jag kan uppleva ’oneness’ så kommer jag aldrig VETA vad det BETYDER.

Det jag nu lade märke till var något som i mina ögon var långt mycket mer användbart. Nämligen att;

  • det inom mig (och dig och alla andra) pågår en process som hela tiden skapar BETYDELSE om i princip ALLT vi är med om.
  • man kan också se och bekräfta att BETYDELSE kan ändras oavsett omständigheterna. Dvs vi kan tycka en sak en dag för att vid ett annat tillfälle tycka en helt annan sak, om exakt samma sak.
    Det gäller så klart även BETYDELSEN om oneness, non-duality, 3p osv…

Non-duality är fascinerande och kan vara mycket spännande att utforska MEN det ger, i min mening, ingen tillfredsställande eller praktiskt tillämpning i vårt vardagliga liv.

Om vi är samma – varför känner vi inte det hela tiden?

Om vi är samma – varför behöver vi ens kommunicera, om vi är en och samma sak borde kommunikation vara överflödig.

Om vi är samma – varför glömmer vi bort det?

Om vi är samma – hur kommer det sig att varenda människa på jorden lever i dualism?

Kan det istället vara så att ENHET (non-duality) är den BETYDELSE som någon tillverkat och som sedan ärvts vidare genom muntlig och skriftlig tradition?

Tittar man ut i världen så är den i allra högsta grad dualistisk. Och jag vet inte hur det är med dig men det duger gott åt mig.

Och ska jag vara helt noggrann så söker alla dessa åskådningar på ett eller annat sätt att beskriva det obeskrivbara vilket blir lite som att jaga Loch Ness-odjuret.

Huruvida ’Nessie’ finns eller inte är inte poängen. Varför, jo för att ta reda på hennes existens kommer inte att påverka ditt liv nämnbart förutom på en viktig punkt. När du hittat henne behöver du inte längre leta.

Hur vi tillbringar vår tid är upp till var och en. Såvitt jag ser på saken så har var och en av oss fått varsin chans till ’det här’. Ingen av oss är säker på hur länge den kommer att vara och den som säger att den vet något om detta, eller vad som händer sen har bara adopterat någon annans spännande teori eller skapat en på egen hand. Detta är förvisso helt ok att hitta på, något ska vi ju göra med vår tid

Jag spenderar min genom att bl a tala om sådana här saker. Om ett tag kommer jag att bege mig på en löptur, sedan ska jag betala räkningar och efter en del arbete ska jag ha en mysig kväll med mina barn.

För dig som har FB och är intresserad av non-duality så kan jag varmt rekommendera dessa 4 min med Robert Salzman.


Om författarenPatrik har varit en student och utövare av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) går att beställa från hans hemsida.

 

Brutal (själv)ärlighet

Brutal (själv)ärlighet

Jag funderade på att skriva något om att bli TVÅNGSTERAPEUTAD eller TVÅNGSCOACHAD men landade i att jag ville dela med mig av något som jag var med om under min coachutbildning i USA.

—–

Under denna nio månader långa utbildning så ingick det mycket övning. Upplägget var ofta:

”Coacha varandra utifrån det vi precis talat om”.

Vi brukade få 30-40 min på oss och jag skulle denna gång öva tillsammans med en kvinna som jag tidigare aldrig träffat.

Jag minns att coachade henne i något specifik och vi kom ganska fort till ett läge där hon fann något viktigt. Hon berättade att fått syn på något hon tidigare inte lagt märke till och tackade mig och sade att hon var nöjd.

Men jag fortsatte…

Jag talade vidare och expanderade på hennes insikt och ville att hon skulle se ännu mer.

Efter ett par minuter stoppar hon mig och frågar;

– Vad gör du?

Jag blev helt ställd.

– Vad menar du?, frågade jag.
– Jag sa ju att jag var klar. Varför fortsätter du?

Jag minns att det knöt sig i min mage av obehag. Hennes fråga hade nått en plats inom mig som kände obekant…nästan skrämmande.

….och nu kämpade jag febrilt med att försöka leta upp en anledning som skulle vara ”giltig”…till slut sa jag:

”Jag tror jag gör det av välvilja, av kärlek”.

Då naglade hon fast mig med sin blick och sa ”Jag tror inte alls att det är därför.”

Hennes kommentar borrade sig förbi allt – hon hade 100 % rätt.

Tiden stannade.
Rummet vi satt i försvann.
Hela min begreppsvärld rasade.
Jag minns också att trots kaoset upplevde jag ändå en intensiv stiltje.

Det enda som fanns kvar var hennes blick.
Det var det mest intensiva jag någonsin upplevt.

Vi satt bägge i tystnad. I nästan sju minuter.

Och inte en millisekund vek vi undan vår blick…

—–

Det kändes som att vi faktiskt talade med varandra, trots att vi inte yppade ett enda ord. Flera gånger försökte vi båda säga något men inte ett enda ljud kom.

Min upplevelse var att det fanns inte längre något emellan oss, något som skilde oss åt. När vi talade om det efteråt så sa hon att hon kände exakt samma sak.

—–

Ögonblicket vi delade lärde mig något ovärderligt och jag är oerhört tacksam för detta.

…och jag förundras över hur lätt det är om man säger som det är, oavsett hur obekvämt det känns.

Brutal (själv)ärlighet kanske inte känns bra men vad är alternativet?

…ett liv i lögn, att låtsas…

…ditt liv. ditt val.


Om författarenPatrik har varit en student och utövare av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) går att beställa från hans hemsida.

 

Vad stereogrammets hemlighet har att göra med dig

Vad stereogrammets hemlighet har att göra med dig

Minns du de där datorgenererade 3D-bilderna (stereogram) som var populära på 90-talet?

Vid första anblick så ser det ut som enda röra av färg och form men i bilden döljer sig en hemlighet.

Grejen med stereogrammet är att kräver att man måste göra något som går helt tvärtemot hur vi normalt är vana att göra. För att se hemligheten behöver vi nämligen låta bli att anstränga oss för att hitta den.

Vi måste släppa fokus och slappna av blicken. Först då kan vi upptäcka vad som döljer sig.

Det som är spännande med dessa bilder tycker jag är att de ger en föraning om vad som döljer sig bakom det uppenbara.

 

Men för att upptäcka detta behöver man gå emot och göra tvärtom. Och när du funnit stereogrammets hemlighet så VET du.

Då är hemligheten din, för alltid.

Tänk om detsamma gäller dig?

Din hemlighet – om att knäcka sin inre kod

Vi har sedan urminnes tider hört uttryck som gör distinktioner mellan insida och utsida…”look within” och inside-out istället för outside-in men som med allt så ÄR dessa distinktioner hjälpmedel som kan vara mer eller mindre användbara beroende på var man befinner sig på sin livsresa.

Jag brukar ibland slarvigt kategorisera människor i två fack.

  1. De som är nyfikna och öppna att upptäcka något nytt.
  2. De som av någon anledning stängt sig och för ögonblicket inte söker något annat.

Det jag oftast skriver om talar till de som identifierar sig med den första kategorin, till de som är öppna och kan ta in något som nödvändigtvis inte passar med deras redan befintliga uppfattning och begreppsvärld.

Genom mitt arbete har jag upptäckt att det språket i sig döljer många fallgropar. Varför det är så, säger jag, är att vi ofta tar saker och ting ordagrannt. Och med detta så menar jag inte specifikt att vi är bokstavstrogna utan att vi kan helt enkelt inte hjälpa att tolka vilket medför att vi kan missa innebörden i det som sägs helt och hållet. Vi hoppar helt enkelt för fort in i slutsatser som bygger på felaktiga antaganden.

Jag har därför funnit det oerhört användbart att göra språkliga distinktioner. I många fall, i synnerhet för egen del, har dessa distinktioner varit helt avgörande.

Som i fallet med exemplet ovan med within (inom), insida och utsida som jag säger är hjälpmedel.

Som du ser handlar dessa hjälpmedel handlar om riktning, de ger oss ledtrådar till VAR vi ska titta.

När det kommer till inside-out och outside-in, begrepp som de som bl a studerar three principles (3P) känner till, så vill man berätta att livet levs inifrån-ut, istället för utifrån-in. Man vill säga att din upplevelse mer påminner om en projektion snarare än att du bara tar in information genom dina sinne som en kamera.

Att anamma och se hur detta synsätt tar sig uttryck i ens eget liv kan vara livsförändrande. För det kan vara otroligt användbart att istället för att klandra sin livssituation och andra människor för hur man upplever livet, vända uppmärksamheten till sig själv och upptäcka var livet egentligen utspelar sig.

Men det kan vara lika användbart att inse att om inside-out är korrekt så finns det en annan aspekt som helt kan passera obemärkt.

Och det är att det är vi själva som skapar betydelsen i det vi tar in.

Det kan alltså finnas mer att finna i inside-out än vad vi först uppfattat…

Inside-out så innebär detta att oavsett vad någon säger till dig, eller vad du läser, hör och uppfattar så är det du själv som skapar betydelsen av det du uppfattat.

Känner man till detta så förstår man att within och inside kan endast tjäna som hjälpmedel och bör inte tas som absoluta sanningar.

De som sade så kanske menade något annat.

  • Inom ’mig’ betyder en sak.
  • Inom ’sanning’ betyder en annan.
  • Inom ’enkelhet’ en tredje

Ser du skillnaden i riktning?

Varför jag valde att skriva om stereogrammet har att göra med att jag vill erbjuda dig som är intresserad av att knäcka din egen kod och visa dig att principen för hur man ser stereogrammets hemlighet såväl som man knäcker sin inre kod till välmående och lycka är slående lika.

Och istället för att ge dig ännu en riktning som du kan springa i så vill jag bjuda in dig till att göra helt tvärtom. Att titta åt det andra hållet. Att titta där Du ännu inte tittat…

Så hur tittar man dit man ännu inte tittat?

Kanske anar du vad detta innebär, kanske inte.

Vill du veta mer?

Tveka inte att höra av dig. Det är det jag är här för.

 

 


Om författarenPatrik har varit en student och utövare av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) går att beställa från hans hemsida.

 

Coachens främsta verktyg (enligt en certifierad transformativ coach)

Coachens främsta verktyg (enligt en certifierad transformativ coach)

Jag får ofta frågan vad som skiljer transformativ coaching från traditionell coaching. Man vill också veta vad man kan få ut av att arbeta med mig.

Det finns en rad explicita skillnader som RIKTNING och UTFALL men jag vill också nämna de mer subtila skillnaderna i tillvägagångssätten – det är nämligen där som jag anser att kraften i coachingen skapas.

Om du lyfter blicken från denna text och funderar lite på hur andra coacher kommunicerar så kommer du lägga märke att se att de nästan uteslutet har ett fokus på utfall – om löften om vad deras tjänster leder till.

Det de däremot sällan talar om är deras förståelse för hur människor och livet fungerar. I min värld är det förståelse för detta helt avgörande.

Precis på samma sätt som det är en violinists förståelse för musik som avgör kvaliteten på det denne skapar. Förståelse för enbart instrumentet räcker inte.

Här hoppas jag kunna visa Dig var den riktiga kraften ligger.

 

Om Riktning och Fokus – horisontell vs vertikal

Många som söker upp en coach gör det av två huvudsakliga skäl:

  1. De har specifika önskemål som de vill ha hjälp med att uppnå. Målen är mer eller mindre klara för klienten.
  2. De vill ha hjälp med att sortera / reda för att tydligare se. Målen är inte riktigt definierade.

Traditionell coaching är för sådana ändamål alldeles utmärkt. Den hjälper klienten att navigera sin befintliga tankevärld och en duktig coach kan verkligen bistå med att utveckla framgångsrika tekniker och strategier som hjälper. Man tar hand om en sak i taget, därav kallas denna approach för transaktionell coaching.

En sak som förenar dessa motiv är fokuset på mål – något saknas, är inte på plats. Blicken är också lyft mot något i framtid.

Hur skiljer sig det transformativa från det transaktionella?

För att illustrera skillnaderna vill jag be dig föreställa dig bokstäverna A och B där:

A är var klienten befinner sig. B är målet klienten önskar uppnå.

99% av de flesta coacher fokuserar på B. Och som du ser talar insatsen till klientens färdiga tankevärld, till deras vilja, begär och önskemål men inte till den som besitter denna tankevärld.

En transformativ coach handlar primärt om A, att lyfta denne till en helt ny nivå av funktion. Det är en mer djupgående approach som mer handlar om kvalitet inom alla områden.

Det transformativa samtalet utgår därför inte om att förädla klientens redan befintliga tankevärld utan mer om att expandera klientens tankevärld.

När detta sker ändrar sig klientens vilja, begär och önskemål. Har du en duktig coach hjälper hen dig att se till att förändringen blir permanent.

När vattnet reser sig, reser sig båtarna med det…

Transaktionell coaching har fokus på B och resan till B, förändring sker horisontellt.

Transformativ coaching har fokus på att lyfta A, förändring sker i vertikalen.

Det som är unikt med denna approach är att den inte bearbetar ett problem i taget. Eftersom metoden handlar om att lyfta klienten påverkar den alla dennes problem och utmaningar på en och samma gång.

Principen är när vattnet reser sig, reser sig alla båtar…

Subtila med viktiga skillnader

Som jag ser det så ställer de olika tillvägagångssätten helt olika krav på klienten. Dessa krav vilar mycket på vilka grundantagande coachen anammat och arbetar ifrån.

I den transaktionella approachen ser man de förändringar man vill ha som en produkt av en ansträngning över tid där klientens beslutsamhet och viljestyrka är drivande faktorer.

I den transformativa approachen ställs helt andra krav på klienten. Här sker inte förändringarna som en resultat eller en produkt av något utan sker spontant i proportion till klientens villighet att ”släppa taget” och vara öppen och nyfiken.

Walk the talk

Jag gör genom denna artikel vissa distinktioner som jag tycker är användbara. Hittills har vi talat om riktning och fokus, på skillnaden mellan transaktionell och transformativ coaching. Om hur det transaktionella fokuserar på B (och resan till B) och det transformativa handlar om A, om att lyfta A.

Jag vill nu berätta för dig om två viktiga komponenter som det inte kanske talas så mycket om men som tydligt visar coachens fokus och riktning samt dennes förmåga:

  1. Vilken sanning (grundantaganden) coachen utgår från.
  2. Till vilken grad manifesterar coachen dessa grundantaganden – walk the talk.

Jag vill också betona att hur viktigt det än är att ha grundantaganden som är förankrade i hur saker och ting (människor) egentligen fungerar är det som avgör – är huruvida utövaren själv manifesterar detta och inte bara har teoretisk kunskap.

Det är som bekant svårt att visa någon annan det man själv inte kan se eller förstå, inte sant?

a personal note

Här vill jag lämna det generella och snarare belysa hur mina grundantaganden ut. Jag vill också lyfta fram att jag ännu inte mött någon människa som motbevisat dem.

  • Alla människor har något inom dem som redan är helt, perfekt och som aldrig gått sönder. Oavsett vad de varit tidigare varit med om.
  • Välmående finns NU, inte sen.
  • Allt människor företar sig har i grund och botten med deras välmående att göra. Ställer man varför-frågan tillräckligt många gånger så bottnar nog de flesta i att man gör det man gör för att det känns bra / för att må bra.

Mitt resultat är helt och hållet kopplat till hur effektivt jag kan hjälpa andra att SE framförallt punkt 1 och 2 i dem själva.

Trots att min metod eller tillvägagångssätt successivt har förfinats genom åren är det alltid min förståelse för mitt eget välmående som varit bärande. För hur ska jag kunna hjälpa någon att finna sitt välmående om jag inte förstår var mitt kommer ifrån?

Coachens egen nivå av välmående är därför alltid avgörande.


Om författarenPatrik har varit en student och utövare av Three Principles sedan 2012 och har under många år coachat, hållit föreläsningar, utbildningar och kurser med Three Principles som tema. På patrikrowinski.se kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) går att beställa från hans hemsida.