Välj en sida
Coachens främsta verktyg (enligt en certifierad transformativ coach)

Coachens främsta verktyg (enligt en certifierad transformativ coach)

Jag får ofta frågan vad som skiljer transformativ coaching från traditionell coaching. Man vill också veta vad man kan få ut av att arbeta med mig.

Det finns en rad explicita skillnader som RIKTNING och UTFALL men jag vill också nämna de mer subtila skillnaderna i tillvägagångssätten – det är nämligen där som jag anser att kraften i coachingen skapas.

Om du lyfter blicken från denna text och funderar lite på hur andra coacher kommunicerar så kommer du lägga märke att se att de nästan uteslutet har ett fokus på utfall – om löften om vad deras tjänster leder till.

Det de däremot sällan talar om är deras förståelse för hur människor och livet fungerar. I min värld är det förståelse för detta helt avgörande.

Precis på samma sätt som det är en violinists förståelse för musik som avgör kvaliteten på det denne skapar. Förståelse för enbart instrumentet räcker inte.

Här hoppas jag kunna visa Dig var den riktiga kraften ligger.

 

Om Riktning och Fokus – horisontell vs vertikal

Många som söker upp en coach gör det av två huvudsakliga skäl:

  1. De har specifika önskemål som de vill ha hjälp med att uppnå. Målen är mer eller mindre klara för klienten.
  2. De vill ha hjälp med att sortera / reda för att tydligare se. Målen är inte riktigt definierade.

Traditionell coaching är för sådana ändamål alldeles utmärkt. Den hjälper klienten att navigera sin befintliga tankevärld och en duktig coach kan verkligen bistå med att utveckla framgångsrika tekniker och strategier som hjälper. Man tar hand om en sak i taget, därav kallas denna approach för transaktionell coaching.

En sak som förenar dessa motiv är fokuset på mål – något saknas, är inte på plats. Blicken är också lyft mot något i framtid.

Hur skiljer sig det transformativa från det transaktionella?

För att illustrera skillnaderna vill jag be dig föreställa dig bokstäverna A och B där:

A är var klienten befinner sig. B är målet klienten önskar uppnå.

99% av de flesta coacher fokuserar på B. Och som du ser talar insatsen till klientens färdiga tankevärld, till deras vilja, begär och önskemål men inte till den som besitter denna tankevärld.

En transformativ coach handlar primärt om A, att lyfta denne till en helt ny nivå av funktion. Det är en mer djupgående approach som mer handlar om kvalitet inom alla områden.

Det transformativa samtalet utgår därför inte om att förädla klientens redan befintliga tankevärld utan mer om att expandera klientens tankevärld.

När detta sker ändrar sig klientens vilja, begär och önskemål. Har du en duktig coach hjälper hen dig att se till att förändringen blir permanent.

När vattnet reser sig, reser sig båtarna med det…

Transaktionell coaching har fokus på B och resan till B, förändring sker horisontellt.

Transformativ coaching har fokus på att lyfta A, förändring sker i vertikalen.

Det som är unikt med denna approach är att den inte bearbetar ett problem i taget. Eftersom metoden handlar om att lyfta klienten påverkar den alla dennes problem och utmaningar på en och samma gång.

Principen är när vattnet reser sig, reser sig alla båtar…

Subtila med viktiga skillnader

Som jag ser det så ställer de olika tillvägagångssätten helt olika krav på klienten. Dessa krav vilar mycket på vilka grundantagande coachen anammat och arbetar ifrån.

I den transaktionella approachen ser man de förändringar man vill ha som en produkt av en ansträngning över tid där klientens beslutsamhet och viljestyrka är drivande faktorer.

I den transformativa approachen ställs helt andra krav på klienten. Här sker inte förändringarna som en resultat eller en produkt av något utan sker spontant i proportion till klientens villighet att ”släppa taget” och vara öppen och nyfiken.

Walk the talk

Jag gör genom denna artikel vissa distinktioner som jag tycker är användbara. Hittills har vi talat om riktning och fokus, på skillnaden mellan transaktionell och transformativ coaching. Om hur det transaktionella fokuserar på B (och resan till B) och det transformativa handlar om A, om att lyfta A.

Jag vill nu berätta för dig om två viktiga komponenter som det inte kanske talas så mycket om men som tydligt visar coachens fokus och riktning samt dennes förmåga:

  1. Vilken sanning (grundantaganden) coachen utgår från.
  2. Till vilken grad manifesterar coachen dessa grundantaganden – walk the talk.

Jag vill också betona att hur viktigt det än är att ha grundantaganden som är förankrade i hur saker och ting (människor) egentligen fungerar är det som avgör – är huruvida utövaren själv manifesterar detta och inte bara har teoretisk kunskap.

Det är som bekant svårt att visa någon annan det man själv inte kan se eller förstå, inte sant?

a personal note

Här vill jag lämna det generella och snarare belysa hur mina grundantaganden ut. Jag vill också lyfta fram att jag ännu inte mött någon människa som motbevisat dem.

  • Alla människor har något inom dem som redan är helt, perfekt och som aldrig gått sönder. Oavsett vad de varit tidigare varit med om.
  • Välmående finns NU, inte sen.
  • Allt människor företar sig har i grund och botten med deras välmående att göra. Ställer man varför-frågan tillräckligt många gånger så bottnar nog de flesta i att man gör det man gör för att det känns bra / för att må bra.

Mitt resultat är helt och hållet kopplat till hur effektivt jag kan hjälpa andra att SE framförallt punkt 1 och 2 i dem själva.

Trots att min metod eller tillvägagångssätt successivt har förfinats genom åren är det alltid min förståelse för mitt eget välmående som varit bärande. För hur ska jag kunna hjälpa någon att finna sitt välmående om jag inte förstår var mitt kommer ifrån?

Coachens egen nivå av välmående är därför alltid avgörande.


Om författarenPatrik är en erfaren lärare och utbildare inom Three Principles Paradigm och Three Principles (3P) som håller kurser och utbildningar för privatpersoner och företag som vill lyfta både sig själva och kvaliteten i sina liv och verksamheter. På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

Var går gränsen mellan fantasi?

Var går gränsen mellan fantasi?

Jag kommer aldrig att glömma händelsen då min då två och ett halvt år gamla dotter sitter och leker med ett stall. Jag och mamman sitter bredvid och samtalar och dottern ropar flera gånger åt oss att vara tysta. Vi förstår att vi på något sätt stör hennes lek och säger på vuxnas vis ”mamma och pappa måste också kunna prata med varandra”.

Trots att vi talar lågmält, enligt oss, så blir vi flera gånger avbrutna.

När dottern för fjärde gånger ropar åt oss att vara tysta är vi på väg att flytta vårt samtal ut i köket men det slår mig att kolla en sak först. Så jag frågar henne,

– Varför vill du att vi ska vara tysta? varpå hon svarar.

– Jag hör inte hästarna.

Det här var första gången jag fick en inblick hur rikt och omfattande ett barns fantasi kan vara och hur lite av hennes verklighet jag ser.

Visst är det väl lätt att le när vi ser dem leva sig in i sina låtsasvärldar?!

Kanske tänker du att du inte längre har så mycket ”fantasi” kvar, att det hörde till barndomen, eller att fantasi som du ser det handlar om låtsaskompisar, rytande drakar eller gnäggande enhörningar osv…

Jag tror inte att så är fallet alls. Jag tror att det vi kallar fantasi, dvs vår föreställningsförmåga, har inte alls försvunnit.

 

Den har bara blivit mer sofistikerad och fått ett mer ”vuxet” innehåll. Istället för oskyldigt barninnehåll innehåller den nu saker som oro, ångest och katastroftänkande.

För visst är det lätt att avfärda gnäggande enhörningar som fantasi?

Men trots att det är samma förmåga (fantasi) som arbetar så är det inte lika lätt att avfärda fantasin när den väl satt tänderna i, låt oss säga, vad dotterns bristande koncentrationsförmåga i skolan kommer att leda till. Eller hur sonens självkänsla kommer att bli om han fortsätter att vara exkluderad från kompiskretsen.

Eller vad dina kollegor ska tycka om ditt senaste projekt.

 
Kan du se det? Det ä r samma förmåga – bara olika innehåll.

 

Jag vill föreslå att din föreställningsförmåga spelar dig bra många fler spratt än vad du är kapabel till att uppfatta. Och att upptäcka detta kan vara avgörande för ditt liv och leverne.

Det är inte lätt att komma med generella råd eller tips när det kommer till det här med att upptäcka gränsen mellan verklighet och fiktion men jag vill ändå lämna något till dig som kanske hjälper.

Tips: Nästa gång du känner oro, rädsla, ovisshet över något – lyssna inte på vad känslan säger och föreslår. Gör något annat…

Lycka till!

 


Om författarenPatrik är en erfaren lärare och utbildare inom Three Principles Paradigm och Three Principles (3P) som håller kurser och utbildningar för privatpersoner och företag som vill lyfta både sig själva och kvaliteten i sina liv och verksamheter. På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

Din inre kod

Din inre kod

ATT KNÄCKA KODEN

Jag minns när mina yngsta gick från att ploga till att börja ”svänga på riktigt”. Och när vi samtalar om detta över frukosten säger båda – att har man väl förstått, behövs inte längre övningen.

Båda berättade också en sak till både du och jag vet, nämligen att förståelsen ”sitter i kroppen”, inte i huvudet. Ingen av oss kan ju förklara hur vi gör.

   – När du förstod hur man cyklar, glömde du?

   – När du förstod hur man simmade, glömde du?

   – När du förstod hur du kör en bil, glömde du det?

En tämligen enkel logik…

När du väl förstår så behöver du inte längre träna.

DEN VIKTIGASTE KUNSKAPEN

Hur kommer det sig,
att du gillar vissa saker?
att vissa människor, situationer, former, dofter och smaker väcker varma känslor i dig…

Kan du se hur ditt gillande, och ogillande skapas?
Och var kommer humöret och temperamentet – det som förvränger för stunden, in?

Så, med detta i åtanke,
skulle du säga att du förstår Dig?

Någon sade att sann kunskap är att se vidden av ens ignorans.

I mitt arbete så hjälper jag mina klienter att knäcka den kanske den viktigaste koden som finns – koden om dem själva.

Kan det verkligen finnas en sådan….en egen kod?
som jag ser det finns bara ett sätt för dig att upptäcka detta.

När ses vi?


Om författarenPatrik är en erfaren lärare och utbildare inom Three Principles Paradigm och Three Principles (3P) som håller kurser och utbildningar för privatpersoner och företag som vill lyfta både sig själva och kvaliteten i sina liv och verksamheter. På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

En dold kunskap

En dold kunskap

Genom en rad händelser snubblade jag för ett antal år sedan över en fantastisk kunskap.

En kunskap som inte bara ger en konsekvent förklaring till hur tankar, känslor och sinnestillstånd uppstår utan den pekar också människor förbi alla koncept, idéer och övertygelser – tillbaka till källan till deras medfödda psykiska hälsa och välmående.

 

På ytan ser denna kunskap mer ut som ännu en teori eller modell men det finns mer än vad som möter ögat. Kunskapen jag talar om består inte bara av modellen – modellen utgör bara ena sidan av myntet.

Som bäst är modellen eller teorin en karta som visar oss att kunskapen redan finns i oss och vart vi ska titta. Men den andra sidan av myntet låter sig inte kommuniceras lika lätt.

 

Denna kunskap är för övrigt ingen hemlighet. Den har i tusentals år kommunicerats med oss, både direkt och indirekt.

I modern tid anser jag att nobelpristagaren och filosofen David Bohm, som talar om ’the implicate order’ och ’coherence’ (samklang eller samspel) och universalgeniet Michael Polanyi som talar om ’the tacit dimension’ eller ’tyst kunskap’, pekar oss i en bra riktning.

Filosofen Sydney Banks, som på 70-talet myntade The principles of Mind, Consciousness and Thought (3P) talar om ’inre visdom’. Den brittiske filosofen Alan Watts som var verksam mellan 50 och 70-talet är en många andra som vidrör.

Det finns oräkneliga exempel men eftersom de använder olika ord så ser det på ytan ut som de talar om olika saker. Varför det är så har i mina ögon att göra med den andra sidan av myntet, som inte kan fångas i ord.

 

Två olika komponenter

Som jag redan talat om så består kunskapen jag talar om av två delar – den ena delen är relativt konkret och går att kommunicera med ord.

Den andra delen är som jag redan varit inne på mer subtil och utgörs av en sorts ’inre kvalitet’ som trotsar alla kända former och beskrivningar. Det är just därför kunskapen som helhet inte går att metodisera, mätas eller generaliseras på något ännu känt sätt.

För att denna kunskap ska kunna göras tillgänglig behövs det att den som förmedlar måste behärska bägge delar.

 

En erfaren guide

Kunskapen jag talar om är redan tillgänglig för varje människa men den är ofta dold för oss. Men som med mycket så blir det lättare om någon pekar ut för oss VART vi ska titta men också VAD det är vi letar efter.

Detta kan en som behärskar båda delarna. En erfaren guide.

Som jag ser det är denna kunskap avgörande.

Effekter jag sett är bl a hur den ”skyddar” från yttre och inre obehag och på samma gång sätter oss i kontakt med ett enormt kreativt flöde som i princip kan ta vilken form som helst.


Om författarenPatrik är en erfaren lärare och utbildare inom Three Principles Paradigm och Three Principles (3P) som håller kurser och utbildningar för privatpersoner och företag som vill lyfta både sig själva och kvaliteten i sina liv och verksamheter. På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

Var försiktig med var du riktar din ’inre ficklampa’

Var försiktig med var du riktar din ’inre ficklampa’

Visst är det märkligt hur tankar bara dyker upp i våra huvuden?

Vi är så vana vid att det sker så vi knappt ägna någon tanke åt detta faktum. Och hur ska vi tala om det egentligen? Vad är vitsen?

Jag menar, hur mycket vi än rotar så kommer vi ju aldrig komma fram till något svar eller hur? Och så kan det mycket väl vara, vi kanske aldrig hittar något svar…men vi kanske kan hitta något viktigt medan vi letar.

Så vad händer om vi tar ett kliv tillbaka från att tala om vad vi tänker – alltså innehållet– till att tala om själva processen d v s ’tänkande’?

Vi kan lägga märke till att det inte är samma sak…

Hur har du ställt in din inre ficklampa?

Jag brukar ibland säga att tänka är som att använda en inre ficklampa. Ficklampan är vår uppmärksamhet och den har tre lägen. Jag kommer att tala om två av dessa lägen: punktljus och bredljus. De flesta har sin ficklampa inställd på punktljus.

I ficklampans ljus får tankar liv. Man kan säga att vi genom vår uppmärksamhet överför energi till det vi tittar på och ju längre vi håller kvar ficklampan desto mer liv får de och desto lättare glömmer vi vad som finns i skuggan utanför.

De flesta av oss kan minnas och föreställa det som finns i det omgivande mörkret men ju längre vi låter vår ficklampa vara inställd på punktljus desto svårare blir det för oss att göra det. Sen vill jag att du leker med följande: att tankarna i våra huvuden tillhör inte oss. Att de är inte ens våra ”egna” tankar i den bemärkelsen.

Men att tänka verkar dock vara något vi gör oavsett om det sker medvetet eller omedvetet. Man kan också se det som att när vi ger våra tankar betydelse och trovärdighet är det vi kallar att tänka. Ofta litar vi också blint på att det som poppar upp är rätt och riktigt trots att vi egentligen borde ha en mer återhållsam attityd.

Om de inte stjäl vår uppmärksamhet, vår inre ficklampa, så är tankar endast tankar. De har själva ingen egen kraft att varken skada oss eller påverka oss. En tanke kan inte tänka sig själv.

För att en tanke ska kunna påverka dig så måste den fånga din uppmärksamhet. Genom att ställa vår inre ficklampa till bredljus ser vi inte bara mer, utan det blir lättare för oss att undvika att fångas.

Det blir så för att med bredljus ser vi vi mer, detaljerna verkar inte längre så viktiga för att vi med bredljus kan se dem i ett större sammanhang, hur de hänger ihop med annat. Så innan du tänker nästa tanke var försiktig med vart du riktar din ficklampa.

Och kolla gärna vad du ställt in den på.


Om författarenPatrik är en erfaren lärare och utbildare inom Three Principles Paradigm och Three Principles (3P) som håller kurser och utbildningar för privatpersoner och företag som vill lyfta både sig själva och kvaliteten i sina liv och verksamheter. På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.