Välj en sida
Hur kan vi avgöra om något är korrekt och inte bara en tankekonstruktion?

Hur kan vi avgöra om något är korrekt och inte bara en tankekonstruktion?

Du kanske har kanske fått rådet ”äh, men släpp det”, eller kanske har du själv givit det till någon annan.

Men visst är det svårt ”att släppa”? Till och med när det är uppenbart att det ”du håller fast vid” inte är sant så kan vi oftast inte släppa det. Tongångarna är bekanta, inte sant…

Der där vi inte kan släppa kallas hangups, och du är inte ensam om att ha dem…

Innan vi skrider till verket behöver undersöka saken närmare. Ett sätt att tala hangups (övertygelser) och hur de skapas är genom konceptualisering.

Konceptualisering är en förmåga som alla levande varelser besitter och som är lika naturlig som livsnödvändig. Den hjälper oss att navigera i det fysiska såväl som i det mentala och gör saker och ting begripliga för oss.

Men det är viktigt att förstå att konceptualisering skapar koncept som inte är något annat än tankeformer och tankekonstruktioner. Koncepten är som ”vår bästa gissning i stunden” och bygger på hur vi uppfattat något men som du säkert förstår behöver de nödvändigtvis inte vara korrekta. Faktum är att de faktiskt kan vara rena påhitt, och många är just detta.

Läget vi sedan till faktumet att tidigare koncept och tankekonstruktioner påverkar och förvränger vår uppfattningsförmåga blir det genast lite knepigare, inte sant?! Felaktiga koncept ger upphov till fler felaktiga koncept…

Så varför är det så svårt att släppa övertygelser och hangups?

Jo, därför att för att kunna släppa något behöver man först ha en klar uppfattning om vad det är som ska släppas. Som jag redan nämnt blir det väldigt knepigt om man inte kan urskilja vad en tankekonstruktion är. Speciellt eftersom tankekonstruktioner, som jag redan varit inne på, rotar sig till sanningar.

Personligen är jag inte säker på om människor överhuvudtaget har makten att släppa något alls.

Man säger gärna att man släppt men man kan inte redogöra för vad det var som fick greppet att slappna av.

Min erfarenhet är snarare att länken bryts automatisk så snart man SER att något är påhittat.

Det är exakt samma princip som när vi får syn på en obehaglig skugga i ögonvrån. Vårt hjärta hoppar till, pulsen höjs…reaktionen är omedelbar. Vi är beredda för kamp eller flykt. Ända till vi ser att den obehagliga skuggan bara var ett fladdrande skynke. Rädslan är äkta, men det var inte skynket eller skuggan som orsakade rädslan, utan missuppfattningen.

Utan missuppfattning, ingen ’påhittad’ rädsla.

…att SE misstaget bryter nämligen greppet.


 

Om författaren: Sedan 2014 har Patrik arbetat med att stötta andra till att öka deras förståelse om dem själva, att öka deras nivå av medvetande. På senare tid har även företag insett värdet i hans tjänster och anlitat honom för att hjälpa sina anställda genom programmet Wellbeing at work (pdf). På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

Självminnas – om olika stadier av medvetenhet (vakenhet)

Självminnas – om olika stadier av medvetenhet (vakenhet)

Jag vill att poängtera att jag genom denna artikel kommer att referera till något som jag väljer att kalla självminnas. Jag vill med detta göra en ansats att skilja på det vi normalt menar när vi talar om att minnas – att återkalla delar av information som lagrats i vårt minne eller sinne.

Med självminnas menar jag att minnas oss själva, att minnas vad vi är, utan att glömma bort det.

Det finns många olika idéer och koncept kring stadier av medvetande. Inom Three Principles (3P), som jag praktiserar, talar man om medvetande som det som låter oss uppleva och att medvetande är gränslöst. Att ens göra en ansats till att försöka mäta eller gradera medvetande är omöjligt.

För en tid sedan kom jag i kontakt med ett sätt att tala om stadier av medvetande som erbjuder ett användsbart perspektiv kring rörelsen genom olika stadier. Detta sätt att se på saken gav också en tankeväckande förklaring till varför vi inte kan stanna på kvar vi ett stadium utan hur vi hela tiden rör oss emellan.

Det är denna jag nu vill dela med dig.

4 olika stadier av medvetenhet

Genom texten kan det lätt uppstå en rangordning, och ett värderande som att något stadie är finare och mer åtråvärt. Det är inte min avsikt, jag försöker bara beskriva vad de olika stadierna innebär. Som jag ser det har ingen människa någon kontroll över rörelsen mellan stadier så vi sitter alla i samma båt, med samma möjligheter.

Stadierna är enligt följande:

Passiv

Aktiv

Självmedveten

Ren observation

Högre stadier känner till lägre stadier genom att självminnas dem och deras karaktäristik. De lägre stadierna kan inte känna till de högre stadierna på något annat sätt än som sekundär information, koncept och idéer. Sann kännedom kan bara uppenbaras av en direkt upplevelse där man är fullt närvarande. En intellektuell idé eller ett koncept räcker inte.

Bara när vi är fullt närvarande när vi besöker högre stadier kan vi minnas dem.

Självminnas öppnar dörren till högre stadier.

Beskrivningen nedan är mitt försök att beskriva olika stadier och hur de framstår för mig. Det är väldigt viktigt att understryka att ingen kan göra självminnas. Det sker spontant utanför vår medvetna kontroll, utan ansträngning. Att minnas är inte självminnas.

Passiv (vanlig sömn) – vi minns sällan mer än några fragment.

Aktiv – Vi tror att vi minns men oftast minns vi bra mycket mindre än vi vill kännas vid. Ofta försöker och lyckas vi lura oss själva på denna punkt.

Här drivs vi av tankar och känsla. Vi har svårt att se gränsen av vårt tänkande, fantiserande, önsketänkande eller var vår uppmärksamhet vilar. Vi lever i en subjektiv värld som består av: ”Jag gillar detta”, ”jag gillar inte detta” eller ”jag vill detta”, ”jag vill inte detta” (vi agerar på samma sätt som barn). Vi ser inte klart vad som pågår eftersom vårt tänkande ligger som en slöja som skymmer vad som egentligen pågår. Vi lever på sätt och vis i något uppdiktat. Här kan vi få glimtar av högre stadier men vi minns dem sällan. De framstår snarare som små stycken drömmar. Det är så för att vår uppmärksamhet inte följde med när förflyttningen skedde eller så var den där en alldeles för kort period innan en distraktion skedde.

Självmedveten – ett tillstånd av uppvaknande, vi börjar vakna till liv, självminnas börjar ske, vi minns oss själva.

Hela vår omgivning förändras, mening såväl som hur saker och ting framstår genomgår en förändring. Vi ser att liv som vi normalt talar om är sovande människors liv, ett liv i sömn. Tusentals böcker skrivna över årtusenden under sömn kommer inte att vara till stor hjälp för att väcka någon. Tvärtom, det enda som kan åstadkommas är att det kommer att hålla människor kvar i sömnstadiet och få fler att somna in. I detta stadium är vi medvetna om oss själva, självminnas sker, men vi rör oss ofrivilligt mellan stadierna Aktiv och Självmedveten. Vi är också (ofta smärtsamt) medvetna om denna rörelse och vår oförmåga att påverka den. Detta kan generera en hel del obehag och lidande.

Ren observation – vi är ”vakna” i det avseende att ”jaget” tydligt kan uppfattas. Minne, föreställningsförmåga och fantasi används av praktiska skäl, som att avtala tider, för att roa oss och för att undvika saker vi inte är intresserade av. Vi ser att vi inte kan se bortom vårt seende.

Alla människor har samma potential

Det är väldigt viktigt att förstå att stadierna som beskrivits här ingår i att vara människa. Kapaciteten finns tillgänglig för varenda en och det är ingen distans mellan dessa stadier. De är därför alltid inom räckhåll, i varje ögonblick.

Du kan se dem som din födslorätt.

Och bästa sättet att upptäcka dem är att börja utforska.


 

Om författaren: Sedan 2014 har Patrik arbetat med att stötta andra till att öka deras förståelse om dem själva, att öka deras nivå av medvetande. På senare tid har även företag insett värdet i hans tjänster och anlitat honom för att hjälpa sina anställda genom programmet Wellbeing at work (pdf). På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

Allt är som det är, och kan inte vara på något annat sätt

Allt är som det är, och kan inte vara på något annat sätt

I varje ögonblick är saker och ting som de är, av sig själva.
Det finns inget sätt att förbättra detta.

Nästa ögonblick bär med sig något annat.

Ögonblicket och dess innehåll går inte att separera – de är ett och samma flöde. Ett flöde som varken kan stoppas eller kontrolleras.

När en känsla av missnöje dyker upp och detta framkallar en önskan av förändring, denna ”önskan av förändring” är detta ögonblick, och kan inte vara något annat.

Ingen kontrollerar önskan eller begär.
Ingen kontrollerer tankar.

Tänkaren, den som upplever tankar, är bara en biprodukt av en språklig vana av att dela upp subjekt-verb-objekt – Tänkaren som tänker tankar. Tänkaren-tänkandet-tankar är ömsesidigt beroende av varandra och kan inte existera på egen hand, av sig själva. Om en av dem försvinner så försvinner alla på samma gång. De är egentligen en och samma sak och kan bara separeras genom språket.

Den skenbara kontrollanten av tankeflödet är också en tanke, varken skild från eller mer betydelsefull, än resten av dem.

Illusionen av att vara en tänkare som har tankar uppstår genom en tilltro om separation men denna gräns mellan den som upplever och världen utanför sker genom föreställningsförmåga.

Man kan föreställa sig en gräns mellan Sverige och Norge. Denna gräns kan ritas på en karta men i den fysiska världen existerar ingen sådan separation. Gränsen existerar i våra lagar och seder, men inte i fakta.

Samma sak gäller med den upplevda gränsen mellan ”jaget” och ”världen”.

När detta kan upplevas, inte bara genom teori, utan genom direkt observation – kan vi fortfarande känna ”jaget”, men grundtonen är något helt annat än den vi normalt är vana vid.

Vi kan inse att allt vi ser, hör, tänker och känner är vi. Allt är ”jag själv”.
Därifrån börjar universum nu, och det fortsätter att göra det i varje sekund.


 

Om författaren: Sedan 2014 har Patrik arbetat med att stötta andra till att öka deras förståelse om dem själva, att öka deras nivå av medvetande. På senare tid har även företag insett värdet i hans tjänster och anlitat honom för att hjälpa sina anställda genom programmet Wellbeing at work (pdf). På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

Tools tools tools – om jakten på verktyg som gör slut på sökandet

Tools tools tools – om jakten på verktyg som gör slut på sökandet

Det flesta jag möter har en längtan till att må bättre än de redan gör.
Vissa säger att de längtar till välmående, andra säger att de vill slippa att må dåligt (slippa känna tomhet, meningslöshet, psykisk eller emotionell smärta).

Många har provat flera saker.

Det börjar ofta med att man ändrar saker på ’utsidan’ – som att ha en meningsfulla karriärer, jobb, ekonomi, relationer osv. När de märker att utsidans förändringar inte ger mer än en temporär tillfredsställelse vänder många uppmärksamheten inåt, och man försöker finna något som håller.

Man tar hand om hälsan, både den fysiska, emotionella och själsliga och det finns inget slut på utbudet av practices, sätt att tänka, ritualer och tekniker som utlovar ett slut på sökandet och lidandet.

Men hur mycket vi än läser, studerar, lyssnar och utför är vi fångade och inget framkallar ett riktigt skifte.

Det man undgår att se är att alla sådana idéer saknar kraften att framkalla skiften.
Det enda de kan göra är att upprätthålla sig själva, något som fler och fler lägger märke till.

Det är en stor fördel att kunna se att det som orsakar lidandet på något sätt orsakas inom. Detta synsätt erbjuder mycket mer möjligheter att bryta sig loss än att anklaga världen eller andra människor.

Men nästa steg – om det finns något som ett steg – är att erkänna ens egen maktlöshet över tankar och känslor. Ingen skapar tankar och känslor – därför kan ingen heller ändra dem.

Tankar och känslor uppstår som de uppstår, deras källa är och kommer att förbli ett mysterium. Det är förvisso i sig inget fel med att utforska om detta stämmer eller ej, men om du frågar mig så säger frågan som startar sökandet efter källan mer än det eventuella svar man kommer fram till.

”Jaget” som är fångat – är dessutom en idé, ett koncept, inte en faktuell sanning – har ingen makt att ändra något alls, desto mindre att ta sig ur en fälla. Så det handlar inte om att uppbringa kraft till att hela sig själv eller undfly fällan, utan snarare att notera att det som sitter fast saknar verklig substans, och har därför ingen egen kraft.

Är det verkligen ett verktyg vi behöver,
eller behöver vi fördjupa vår förståelse?


 

Om författaren: Sedan 2014 har Patrik arbetat med att stötta andra till att öka deras förståelse om dem själva, att öka deras nivå av medvetande. På senare tid har även företag insett värdet i hans tjänster och anlitat honom för att hjälpa sina anställda genom programmet Wellbeing at work (pdf). På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.

 

On Being human – ett förslag

On Being human – ett förslag

Den enda “verklighet” du någonsin kan känna till är summan av det du ser, tänker och känner just nu – summan av ALLA intryck, oavsett de kommer ‘inifrån’ eller ‘utifrån’. Det finns ingen som skapar detta – det finns heller ingen som gör detta.

Du behöver inte köpa detta påstående, bara se efter om det stämmer med vad du själv ser.

Allt kommer i ett enda stycke, inget är uppdelat.
Din upplevelse är detta stycke. Och allt detta är Du.

Att hålla detta faktum, utan att försöka ändra på ens den minsta lilla sak, är att tillåta vad som än dyker upp på sitt unika sätt, ger Dig en möjlighet att upptäcka det jag menar med att vara vaken.

Som jag ser det, ändrar sig allt hela tiden, även det jag kallar ’mig själv’ – det är f ö det enda ’mig själv’ som jag någonsin kan känna till. Att allt är i ständig förändring, även det specifika perspektiv jag kallar ’mig själv’. Detta är ingalunda något som jag behöver tro på eller köpa utan det går att observera direkt.

Hur mycket du än vill kan du inte undvika nästa ögonblick, kan du låta strömmen av intryck passera i den takt de vill?

Jag kan inte se att jag, eller någon annan för den delen, har något egentligt val.

Här är ett axplock av vad jag funnit så här långt. Vad jag funnit innebär bara att jag inte kan hitta något som säger att det skulle vara annorlunda.

1. Varje människa lever i sin egen upplevelse. All upplevelse ÄR subjektiv.
2. Subjektiviteten ÄR ständig rörelse. Inget i upplevelsen kommer därför någonsin att vara fixerat. Det enda som kan göra anspråk på att vara konstant är att det finns en upplevelse, inte flera.
3. I din upplevelse kan du finna gränser, men kan du se var din upplevelse slutar?

Jag vill poängtera att det jag uttrycker här är en ögonblicksbild av Mig fruset i tiden genom orden i detta inlägg. Det är vad jag Ser, just nu. Inget annat.

Om det är till hjälp för Dig vet jag inte.


 

Om författaren: Sedan 2014 har Patrik arbetat med att stötta andra till att öka deras förståelse om dem själva, att öka deras nivå av medvetande. På senare tid har även företag insett värdet i hans tjänster och anlitat honom för att hjälpa sina anställda genom programmet Wellbeing at work (pdf). På patrikrowinski.se eller The Human Factor AB kan du läsa läsa mer.

Hans bok Bortom tanke (utgiven våren 2017) och går att beställa från förlagets hemsida eller de vanliga nätbutikerna, AdlibrisBokus m fl.